Ibland känner man sig väldigt liten. Och ensam. Som när man stigit på tåget i Bennäs och vinkar till sina vänner genom glasrutan och vet att man måste klara sig utan dem i 7 veckor. Som när man stapplar fram genom, till synes, oändligt många sovvagnar, och försöker kontrollera sin enorma packning med händer, fötter och tänder. Som när man sitter ensam på en flygplats i många, långa timmar och önskar man hade nån att prata med.
Ibland känner man sig älskad och omgiven av underbara människor. Som när man får en kram och en fjärilspuss av världens sötaste syskonbarn. Som när underbara vänner ordnar avskedsfest. Som när människor man bryr sig om, stämmer upp "Gud är med er tills vi möts igen" och önskar en lycka till. Som när de allra bästa ger en varm kram innan man ger sig iväg ut på något okänt och önskar en Guds frid.
Då försvinner ensamhets-och-litenhetskänslan på en gång. Jag tackar Gud för min familj och mina vänner.
Dagens low: tappade min fina bling-bling i golvet, glaset sprack i tusen bitar.
Dagens high: superfräschaste Helsingfors-Vanda flygplats med skönaste vilstolar.
"Gud är med er tills vi möts igen. Må Hans ord och råd er följa, till Hans Herdestämma håll er! Gud är med er tills vi möts igen!
Gud är med er tills vi möts igen. Göm er väl under Hans vingar! Daglig manna än Han ger er. Gud är med er tills vi möts igen!
Gud är med er tills vi möts igen. När bekymmer livet trycker, lägg ed tro Hans armar kring er! Gud är med er tills vi möts igen!
Gud är med er tills vi möts igen. Lyft mot skyn Kärlekens fana, när den onde vill slå ner er!
Gud är med er tills vi möts igen!
Tills vi möts igen, tills vi möts, tills vi möts i Jesu famn. Tills vi möts igen, tills vi möts, Gud är med er tills vi möts igen!"
PS. Det var verkligen tur att jag kom i god tid, hade totalt glömt bort att fylla i ESTA ansökan, så jag fick lämna incheckningen, fylla i ansökan på nätet och ställa mig sist i kön. De rekommenderar att man gör det 72 timmar innan check-in...och jag borde ju ha det i förskt minne...men typiskt glömska-lilla-jag! Nåja det ordnade sig!
Kuulemiin
aahh i miss you already ! ja hoppas å ber att ensamhets-känslan e kortvarig å du får känna dej som hemma i din florida-familjsnabbt :) å ja sörjer lite din bling-bling :( :D minns att njuta till 110% då ditt ansikte träffas av 25 graders värme å försök tankeöverföra lite av den åt mej! ;) be safe, God will be with you. <3 pusss
SvaraRadera