Tacksamhet

Igår var det underbart väder. Varmast hitills, jag kollade ingen termometer men det borde nog ha varit bra myki öve 30. Vakna tidigt och for iväg till stranden. Ännu halv elva var det ganska tomt:
Men jag stannade hela dagen, och på eftermiddagen var det nog rätt så mycket folk. Man kunde inte ligga långa stunder i solen, hohho, skönt att hoppa i plurret mellan varven. Jag tog också en kort promenad längs strandpromenaden, en glassbil hade just stannat där, så jag passa på att svalka mig lite :) Mums
När jag sen var tibaks ute i vattnet såg jag att flera personer med rörelsehinder var där. En del hade rullstol vid vattenbrynet och var ute i vattnet med nån som jag antog var assistenter. De njöt för fulla muggar. Och jag tänkte på "mina" barn vid Backebo, dom sku nog ha njutit av att ligga där och plaska! Sen kom en kvinna på kryckor ner till vattnet, jag märkte inte genast att hon hade bara ett ben. När hon sku ut i vattnet gav hon helt enkelt kryckorna till en person som stod där vid vattnet med henne, hon stod själv helt coolt på ett ben!! sen hoppa hon ut i vattnet och satte sig ner och börja simma! Jag var så imponerad av henne, hon såg så modig och stark ut! Senare råkade jag höra att de talade svenska!!! När de andra hade gått upp ur vattnet simmade jag fram till henne och började prata med henne. Hon var nog förvånad att höra mig prata svenska :) Jag berättade varför jag är här. Hon berättade att de är en grupp på 35 personer från rehabiliteringskurs i Stockholmstrakten. 15 kursdeltagare, som alla har någon typ av rörelsehinder till följd av ryggskada eller dyl. resten var familjemedlemmar och personal på kursen. Jag antog förstås att hon var en av kursdeltagarna, döm om min förvåning när hon berätatr att hon jobbat flera år som föreläsare och ledare för den här kursen och att de varje år kommer hit till Ft Lauderdale. Hon va jättetrevlig och vi pratade om ditt och datt. Hon fick mig att riktigt tänka efter. Här e jag, frisk och med alla lemmar i behåll, ändå gnäller jag på allt och inget! Där e hon, har mistat ett av sina ben, ändå så stark och modig och full av livsglädje! She made my day!
Här en annan liten krabat som lyste upp min ensamhet! Han va så söt där han plaska åpå och byggde sandslott :)


Om man e 6 timmar på stranden i stekande sol måste man nog ha med sig lite picknick. Hade ingen kylväska så jag fick improvisera lite ;) Chips och vindruvor mums! Och vitaminvatten!



Igår på kvällen tala jag med Benny C i telefon! Roligt! Han visste inte att jag var här. "Men, men...du har ju vari i Washington just?!" hahah han kunde int förstå att jag bara varit hemma och tvätta kläder och packa om väskorna :) Vi pratade nästan svenska hela tiden. Han är så rädd att han skall glömma den nu när han inte använder den så mycket nå mera. Ska bli riktigt kul att träffa honom på torsdag! Sen for jag iväg till Walmart, det finns ingen här nära så ja hamna att köra ganska långt för att hitta nån. Ja va på jakt efter en mp3 spelare. Hitta det jag sökte för en relativt billig peng. Nu kan ja lyssna på tal och sånger var jag än e!! jippi!! Stupa i säng mesamma jag kom hem!
Vakna imorse av samtal från syrrorna och syskonbarnen :D Oj va roligt!!!
Sen det har jag suttit i Marine room och lyssnat på sammankomster direktsänt från Rutherford church i SC. Skönt att inte köra iväg ti Lake worth nå idag. Och underbart Guds ord. Längtar att få fara dit!
Men nu kurrar magen efter annan sorts mat. Tror att det blir att hämta pizza. Orkar inte koka. "Hee ju viiilodaan!"

Tänk att jag far till Karolinona i övemåro!!!!! jihoooo :D
På återseende